Vansbrosimningens historia
1950 satt vansbroborna Einar Anselius och Mats Qvarfot vid badplatsen vid älven och funderade på hur de skulle göra propaganda för simning genom att simma en längre sträcka. Mats föreslog att de skulle starta vid Folkets park och simma till Plasket.
- Nej, för tusan, sa Einar, vi simmar under alla sex broarna.
Och så blev det. I första simningen deltog tio personer, varav nio fullföljde: Ragnhild Almlöf, Barbro Bergqvist, Margareta Dahlman, Gunhild Enander, Einar Anselius, Sven-Erik Ferneborg, Sven Granberg, Einar Hedin och Mats Qvarfot.
1956 blev Vansbrosimningen tävling. Då kom simmare för första gången från hela Sverige.
Fram till och med 1955 korades inga segrare, men 1956 kom tävlingsmomentet in i bilden. Första segrarna i Vansbrosimningen var Göran Åberg, Örebro SS, på tiden 42.34 och Elsa By, Falu SS 56.32.
1960 fick mesta Vansbrosimmaren, (50 gånger), Lassar Stig Eriksson från Lima namnet Grytan, då han direkt efter målgång kröp ner i en gryta med varmt vatten stående över en brinnande eld.
Detta år instiftades även ett vandringspris bestående av en brudkrona. Loppet blev internationellt detta år med deltagare från Norge, Danmark och Finland.
1964 stod för första, och hittills enda gången, en kvinna som totalsegrare: Margareta Rylander som vann tolv sekunder före snabbaste herrdeltagare på den utmärkta tiden 40.28.
1968 vann Erkki Hänninen från Finland som första utländske segrare.
1972 infördes En Svensk Klassiker. Vansbrosimningen ingår i klassikern tillsammans med Vasaloppet, Engelbrektsloppet, Lidingöloppet och Vätternrundan. Detta innebar ett ordentligt uppsving i antalet anmälningar. Damer kunde inte ta klassikern förrän 1977, detta på grund av att de inte tilläts åka Vasaloppet.
1975 sattes ett svårslaget rekord när en simmare tog ett rejält långbad och noterade tiden 2.48.13.
1970, -80 och -90-talet innebar en lavinartad utveckling för Vansbrosimningen beträffande deltagarantalet. 1972 anmälde sig 400 simmare, 1982 1120 stycken, 1992 2672 stycken, 2002 över 4000 stycken och 2006 passerades 7 000-strecket.
Medaljer delades ut till samtliga simmare som fullföljde. För flerårssimmare infördes det här året särskilda utmärkelser: de tre första loppen utdelas en bronsmedalj, fjärde till sjätte gången silvermedalj, lopp sju och följande erhålls guldmedalj. Vid sjunde loppet utdelas även Älvarnas blå band.
1982 började simmarna använda våtdräkt. Efter inställda simningar 1981, 1991 och 1995 togs beslutet - något som skapade debatt, men som under senare år tycks ha blivit accepterat.
Efter 30 år som ordförande avgick Mats Qvarfot, men fortsatte i organisationen som huvudansvarig för Vansbrosimningens gedigna prissamling. Olle Myrberg tog över ordförandeskapet och ersattes under 2000-talet av Arne Almgren som innehade posten till 2008, då Marie Svan tog över. Torsten Danielsson, en annan eldsjäl, var tävlingssekreterare och PR-man i närmare 30 år. 2010 avgick Marie Svan och efterträddes av Jan Andersson.
1992 genomfördes det första Tjejsimmet, ett lopp enbart för kvinnor med distansen 1 000 meter i Västerdalälven. Deltagarantalet har ökat lavinartat från premiärårets 150 anmälda till numera cirka 3 000 personer.
1998 instiftades en simning för barnen i bassängen på målområdet, Lilla Vansbrosimningen. Glädjande är att även det lockar fler och fler deltagare för varje år.
2000 tillkom även Millenniumsimmet som senare döptes till Kortsimmet och numera Vansbro Kortsim. Tävlingssträckan är 1 000 meter i Västerdalälven.
2007 var det premiär för Halvsimmet, numera Vansbro Halvsim, och detta år beslutade organisationen att kalla loppen just Vansbro Halvsim, Vansbro Kortsim, Vansbro Tjejsim samt liksom tidigare Vansbrosimningen och Lilla Vansbrosimningen. Det beslutades också att enas kring en logotype, den klassiska blå-gula som redan representerar Vansbrosimningen.
2005 och 2006 ingick Långlopps-SM i öppet vatten för första gången i Vansbrosimningen. 2007 blev det en egen tävling om fem km i ett samarbete med Svenska Simförbundet. Tävlingsbanan i Västerdalälven är 3 x 1 337 meter, och start och mål var vid Vansbrosimningens målbrygga vid Plasket.
2008 fick tävlingen internationell status och döptes om till SM/JSM Open Water 5 km. Bansträckningen, även nu med start och mål vid Plasket, var nu 5 x 1000 meter. Intresset ökade därmed markant för simlopp i öppet vatten och 2008 var också Open Water 10 km för första gången en OS-gren. Bland deltagarna i OS i Kina finns Eva Berglund, tävlande för Jönköpings SS, som segrat i damklassen i Open-Watertävlingarna i Vansbro både 2007 och 2008.
Säkerheten i arrangemangen har högsta prioritet. Ett stort antal båtar finns på älvarna med livräddare, livräddare på bryggorna, dykare, läkare och sjukvårdspersonal.
Ryggraden i Vansbrosimningen är funktionärerna, cirka 1 500 personer från föreningslivet i kommunen. Cirka en miljon kronor delas sedan ut till föreningarna som ersättning för det arbete som deras medlemmar lägger ner.
Företagare, affärsidkare samt många andra som förstått vilket PR-värde Vansbrosimningen har hjälper också till att sätta glans på hela arrangemanget.
2010 utvecklades målområdet till att bli ett tävlingscentrum med restaurangtält, tävlingskansli och mässtält. Under året had ett omfattande markarbete gjorts på området för att förbättra för transporter och dränering bland annat. Detta blev en mycket lyckad satsning och att samla funktionerna på det här sättet på en plats tydliggjorde också mer än någonsin hur stort evenemanget Vansbrosimningen blivit. Nästan 12 000 simmare deltog detta år i något av loppen och det beräknades finnas cirka 30 000 personer i publiken.
Källor:
"Klassikerboken" av Per Eric Nordquist
"Några anteckningar om Vansbrosimningen" Mats Qvarfot
"Dokument om Vansbrosimningen"
Sidan uppdaterad: 2011-12-04

Vädret presenteras av yr.no